13 september 2016

September, september, september.
En gång bar du,
skänkte stillsam förhoppning,
gav längtan om nytt,
svepte in mig i krispig klar dager.
Jag borrar mig inåt nu mot något
som en gång fanns,
letar spår efter nätters stjärnfall.
Den dag då jag ser,
den dag då jag finner en kvarglömd gnista,
kan du hjälpa mig tända hoppet på den?

September, september.
En gnista och ändå blir vi aldrig som då.

7 september 2016

Den dag du dog då välte världen.

Men, när jag faller genom tiden hoppas jag
att här i långsamhetens bris
kan smärtan sakta smekas bort.
Kvar får alla minnen finnas.
Ljusa, klara, starka.
Glädjen som var du
jag ber att den ska bli
min glädje i ett ärrat nu.

23 oktober 2015

Älskade

jag önskar att jag
kunde viska
mina läppar tätt mot
örat ditt,

gryning når vi först när vi
har vandrat genom natt.

Visste du och står du
därför väntandes i
solljus nu?

7 september 2015

Mina ensamdagar
var också dina.

Du ropade på mig,
jag bar min kompass,
gick över ön,
fann dig.

Någonstans är vi
alltid tillsammans.

29 maj 2015

Drillandet,
som
ett
pärlband
av ord
vi aldrig fick en
chans
att sjunga själva.

Så finns du ändå nu för mig.

18 mars 2015

Du tror dig ha hittat något.
Solstrimman på en vit bordsskiva,
som ett vagt löfte
letar den sig in mot permafrostens sköte.

Handen är blixtsnabb
styrs av annat.

17 mars 2015

Den sista gång hon lämnar bryggan
står en främling bak vid rodret.
Fotot i min hand blir en sorg i sorgen.
_

Jag vill ligga nära
höra dig berätta
om det hav där vind och segel
är som älskande i gryning
följsamt driver själen framåt
sedan låter längtan hitta hem.

När jag blundar
om jag vågar
jo jag ser du ler.

13 mars 2015

Din kärlek gav mig

Skönhet svuren i en blick
Sannhet samlad i vår hud
Stolthet skulpterad i min själ

23 juli 2014

När livet inte längre är,
när universums avstånd
tycks omöjligt att besegra,
när orden som du ropar
inte hörs av mänskligt öra,
då vet jag ändå att du finns.
En tvinnad tråd av trygghet
binder samman våra själar.
Vi har ett hemligt språk
som ingen annan kan förstå.

22 juli 2014

En fjäril flyger i mitt hus,
den gör mig trött.
Förstår du inte att din färg gör ont?
Att dina vingar inte bär mitt ok?
Min dröm försvann
då jag blev lämnad här
i långsamhetens land.

En fjäril flyger i mitt hus.
Den gör mig trött.

20 juli 2014

Ibland
ett steg över en tröskel.
Ett mycket litet rum
i ljus.
Sen rämnar golv
sen faller tak
en ändlös köld
en mur av svärtad sten
slår åter upp sin vakt.

Ändå ibland
Ett lugn
Som om du hör

1 juli 2014

Man är stingslig som sörjande.
Jag är stingslig.
Det är värt att notera,
speciellt som det dåliga samvetet
alltid slår mig hårt i bakhuvudet.

Förlåt.

27 juni 2014

Pionerna tid är åter förbi. 
Blombladen begraver mig
i blind tystnad.
Man tröstar med att det
kommer ett sedan.
Jag ser längre än så.

Det enda jag vill
är gå dig till mötes. 

21 juni 2014

Det fria ordet.
Jag försöker bokstavera min sorg.

20 juni 2014

Morgonstilla sommarstockholm
där gatorna ligger öde.
I mina tankar tar du den tidiga bussen,
sedan båten.
Jag går tyst vid din sida,
värmer min hand i din.
Följer dig.
Du ler.

När kvällen nalkas
vandrar jag med hunden.
Allt är tystnad,
endast vinden sjunger över fälten
och svarta moln drar in.
Jag ger dig kaffe ur min mugg
men har glömt din mjölk och socker.
Du blåser maskrosfjun på mig.
De tränger in i min hud.

http://www.fotoakuten.se/gratisbilder_foto-9681.html.

17 juni 2014

Sjuttio master i en
klockspelssymfoni.
Låt mig vila mot din hud.
Vita vindar över
torkad tång.
Låt mig flyga med din själ.
Långa nätter skurna
ur förtvivlan.
Dröj dig kvar du älskade.
Jag har samlat snäckskal
till din bädd.

16 april 2014

filtar
sensommarhetta
mjuka röster

din kropp
sprängs sönder i sorg

2 april 2014

Du sparkar sönder stenar, snäser åt måsar,
snavar över minnen.
Hunden hämtar pinnar, endast de
blir till någon nytta,
vi bär dem till dörren.
I skymningen tänder jag brasan.
Fryser.

29 mars 2014

Böjd av det ofattbara
ser jag endast trasade fjolårslöv som
sakta får förmultna i
skuggan av höga stammar.
Var är du som ska väcka livet i mig
försöker jag ropa.
Masken värjer sig.
Skatan flyr.